Wolfgang lässt schön grüßen

üben, üben, üben

BUSK MARGIT JONSSON

Busk Margit Jonsson
Busk Margit Jonsson, född 10 september 1929 i Malung, är en svensk operasångerska (sopran).

Jonsson är dotter till garvaren Busk Johan Jonsson (1891–1965) och Hulda Cecilia Jansson (1895–1960). Jonsson framträdde hos farbror Sven i Barnens brevlåda år 1941 och utbildade sig vid Musikhögskolan i Stockholm 1946–1953 och därefter i Wien. Hon studerade även för Hjördis Schymberg och andra privatlärare. Jonsson engagerades vid Kungliga Operan i Stockholm 1954 där hon debuterade som Bertha i Nürnbergerdockan av Adolphe Adam. Hon har sjungit de flesta stora sopranrollerna och även tolkat folkvisor i radio och tv. Bland rollerna kan nämnas Blondchen i Enleveringen ur seraljen, Susanna i Figaros bröllop, Anne Trulove i Rucklarens väg och Daisy Doody i Aniara.

Från 1951 och flera år framåt gestaltade Jonsson rollen som Marit i Rune Lindströms Himlaspelet i Leksand. Busk är hennes gårdsnamn från Dalarna. Hon är född och uppväxt i Malung där hon var den första att kreera rollen som den sturska Brus Britta i Skinnarspelet 1967, även det ett bygdespel skrivet av Rune Lindström.

Jonsson var sommarvärd i radioprogrammet Sommar 1978 och har haft flera filmroller, bland annat som Anna i Värmlänningarna.

Hon har varit gift med operasångaren Ingvar Wixell 1956–1963, och med skådespelaren Helge Skoog 1964–1977


Royal Swedish Opera
Opera är en form av musikteater, förknippad med den västerländska konstmusiken från barocken och framåt. Vardagligt används om en person som sjunger med en klassisk skolad röst att denne “sjunger opera”, men i strikt mening är opera en genre och inte ett sångsätt.

Det finns en enorm mängd av undergenrer och stilistiska inriktningar, alla förankrade i sin tids olika musikaliska och teatraliska strömningar. Operan använder sig i regel av symfoniorkester, kör, och skolade sångare (solister), ofta med skiftande rösttyper, egenskaper, och dramatiska funktioner. Dans, såsom mim och balett är några av de scenkonster som oftast integrerats i operaföreställningar. Traditionell opera innefattar också, till skillnad från exempelvis oratorier eller kantater, fullt teatraliskt sceneri och är i behov av belysning, smink, kostymer, rekvisita, dekor med mera.

Ordet opera kan ses som pluralformen av latinets opus, som betyder verk eller arbete. Benämningen har också överförts till liknande teaterformer från olika delar av världen (exempelvis kinesisk opera). Detta indikerar ingen gemensam bakgrund med operan, utan är en ren analogi. En form som däremot är besläktad är den spanska zarzuelan.

Opéra comique kallas en operagenre som även innehåller talad dialog. Opéra comique är ofta komisk, men inte alltid. En närbesläktad form är opera buffa, men där sjungs all dialog. Dessa två former sätts ofta i motsats till andra genrer som opera seria eller opera grave (mer om detta nedan). Opéra comique kan ses som en föregångare till operett.

Enligt Karl Gerhard handlar det om opera “när man sticker kniven i någon och det kommer ut sång istället för blod”.

Schreibe einen Kommentar

Deine E-Mail-Adresse wird nicht veröffentlicht. Erforderliche Felder sind mit * markiert.

%d Bloggern gefällt das: